Är du svensk?

Gårdagens DN Debatt handlade om en efterlysning av en svensk identitet. "Livslång kärlek till sill och potatis är inte svenskhet" är rubriken på texten av Jasenk Selimović. Skribenten säger att de nationalister som säger att svenskhet handlar om etnicitet och kulturellt arv inte ska stå obesvarade. Han poängterade att svaret "man behöver inte en identitet" inte duger. Istället söker Selimović ett svar där definitionen är bredare och mer inkluderande för alla som faktiskt är svenskar. (Vill du läsa hela inlägget hittar du det även på Jasenko Selimovićs blogg) 
Håller du med honom eller har du andra tankar?

Jag gråter inte när jag ser flaggan resas och kan jag inte svälja sill utan att få kväljningar. En gemensam identitet ska inte gå ut på att vi ska vara likadana eftersom det, utöver att det är omöjligt, skulle göra vårt land mycket fattigare. Det viktiga för att få samhörighet är så klart att vi skapar förståelse för varandra. Förstå varandra gör vi genom att kommunicera. Vi slår hål på fördomar som bara är myter. Rasism är inte någonting som finns hos några få inskränkta människor. Rasism finns i strukturer och för att vi ska kunna bygga upp Sverige till landet vi vill ha behöver vi synliggöra dessa.

Projektet Ung&Dum finansieras av arvsfonden och drivs av SVEA, Centrum Mot Rasism och Rädda Barnens Ungdomsförbund. De har  bland annat tagit fram en rapport. Politiska konstruktioner av svenskhet  granskar alla barn- och ungdomspolitiska regeringsskrivelser från 2000-talet och läser av strukturer. Rapporten kritiserar uppdelningen "vi" och "de andra" och ifrågasätter varför etnicitet lyfts fram som betydelsebärare. Läs rapporten här!

Hur ser vi egentligen på begreppet svenskhet?

I projektutbildningen Driv. som ges till alla lokala projektgrupper i Sprid. ingår ett block om engagemang och antirasism. Där tas det normkritiska perspektivet upp som en metod för att synliggöra normer. Eftersom normer oftast ses som självklara är det inte säkert att vi vet att vi har dem. Det märks oftast i mötet med någonting eller någon som bryter mot normen. Vi kan välja att tolerera det som inte följer normen. Men vad betyder det egentligen? Det betyder att normen inte ifrågasätts utan att det ses som någonting som ska följas. Normkritiken ifrågasätter istället det som följer normen varför och på vilket sätt är det självklart? En av övningarna går ut på att ur ett normkritiskt perspektiv diskutera normer kring svenskhet. I Driv. i Stockholm hade vi tillgång till Ung&Dums rapport eftersom Gülsen Uz som är en del av projektgruppen i Stockholms Sprid. även är med i projektgruppen för Ung&Dum.

Tycker också du att svenskhet ska bygga på alla medborgares gemensamma liv och att samhället ska vara fritt från rasism? Var med och bygg samhället du vill leva i! Gå med i Sprid.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör