För kärlek istället för hat

Sprid. är ett samarbete mot rasism. Ett samarbete som arbetar för ett rättvist och öppet samhälle genom olika lokala projekt runt om i landet. De lokala grupperna visar på olika sätt hur viktigt det är att vi arbetar gemensamt för ett samhälle fritt från rasism och att det är ett arbete alla kan delta i.

I DN måndag 15 augusti skrev Ingrid Hedström en krönika Livsfarligt när hatet normaliseras om en smygfilmad video, Sartres En ledares barndom och dådet i Norge. Den smygfilmade videon visar fransk polis som ser ut att försöka slita burkan av en kvinna. Det är en suddig film och sammanhanget är otydligt men någonting det finns många tecken på är att islamofobin ökar. Om vi låter främligsfientlighet och rasism legitimiseras så kommer det bara öka och öka. Sartres En ledares barndom beskriver en pojkes väg mot en radikal antisemit. En väg som kantats av osäkerhet och vars väg Ingrid Hedtrsöm finner likhet i vägen för Norges terrorist.

Att rädsla och osäkerhet är grogrunder för rasism gör det extra viktigt att vi Sprid.er förståelse och öppenhet. Att samarbeta är det bästa sättet att se nya vägar, vidga vyer och nå bättre resultat. Gårdagens sommarvärd Ubah Musse beskriver utanförskap och sina upplevelser som ensamkommande flyktingbarn. Hon beskriver också samhörighet och gemenskapen hon funnit i sitt nya hem Rinkeby.

Rinkeby, berättar Ubah Musse, beskrivs ofta som ett problem. Men där trivs hon och där har hon funnit en familj. Den splittring hon har sett i Somalia där klaner vänder sig mot varandra kan jämföras med splittring i Sverige. Varför behöver vi dela upp oss? Vi är alla människor.

Ubah Musse beskriver Rinkeby som en möjlighet, en plats av många kulturer, i regnbågens färger. Jag vill avsluta med ett citat från Ubah Musses sommarprogram som beskriver det samhället som jag vill att vi strävar efter.

"Människor som jag i vanliga fall aldrig skulle träffa, träffar jag här."

Vill du lyssna på Ubah Musses sommarprogram? Lyssna här. Vid ca 53 min berättar hon om sitt liv i Rinkeby.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Tre tankar om dåden i Norge och arbetet med antirasism

Med anledning av dåden i Norge känner jag mig manad att skriva något om arbetet med antirasism, som nu kanske är än mer aktuellt än någonsin förr. Det finns många aspekter som jag skulle vilja skriva om men här följer ett axplock.

Den första är att arbetet, kampen om man nu vill uttrycka sig så, absolut inte får stanna upp p.g.a. det som hänt i Oslo och Utöya! Det är nu viktigare än någonsin förr att vi arbetar tillsammans för att göra människor medvetna om farliga tankesystem, fördomar och modigt vågar stå upp mot förtryckande strukturer. Vi måste också hjälpas åt att mobilisera varandra. Jag anser att en av vår tids störta arvsynder består av att vi inte kan/vill/vågar se vår egen del i det som sker, vår roll i de attityder och handlingar som fortplantas i samhället. När vi väl blivit medvetna om denna vår samhällsroll saknar vi dessutom allt för ofta modet /intresset att sprida medvetenheten vidare till andra... På så vis tror jag att vi fortplantar samhällsproblem med bl.a. oengagemang men också utbrändhet och depression. - För sanningen är ju att vi alla älskar att ges små och stora uppdrag i kampen för en bättre värld! Alla vill vi bli tagna i bruk för det skapar livsmening och skänker känsla av sammanhang. Kan du konsten att ta människor i anspråk för något annat än sitt eget egenintresse, dela ut lämpliga uppdrag och ge vidare ansvarskänsla på ett bra sätt så är det min fulla övertygelse om att du kommer få många anhängare. Se bara på Grön Ungdom och Piratpartiet, för att hämta två exempel på organisationer som är duktiga på detta. Förhoppningsvis kan projektet Sprid. och Driv.-utbildningen också ge unga människor uppdragskänsla med lika stor framgång som dessa organisationer!

Det andra jag vill skriva om är rädsla. Rädslan är djupt mänsklig och i bibeln återupprepas frasen ”var inte rädd”, gång efter gång. Kanske just för att Gud känner människans innersta mer än väl och vet att vi särskilt ofta behöver höra just dessa ord: var inte rädd. Dåden på Utöya är skrämmande och omständigheterna med ungdomsläger, ideologiskt- och demokratiskt arbete, avskildhet från civilisationen m.m. är oerhört liknande de omständigheter som ligger till grund för mycket av det som jag och många andra förknippar med Svenska Kyrkans Ungas verksamhet. Säkert gäller detta även för flera av projektet Sprid.’s olika samverkansorganisationer. Men om vi låter rädslan för att samlas i stora grupper eller ha läger styra det vi gör har antidemokratiska och fascistiska grupperingar redan vunnit. Vi måste våga mötas och verka i frimodighet men aldrig mer i oskuldsfull  omedvetenhet, alla stora samlingar bör här efter ha en krisplan. Medvetenheten ska göra oss trygga! Kärleken ska besegra det onda.

Det tredje handlar om offer, nåd och straff. Det är lätt att ropa efter hämnd och det finns fler offer för den här tragedin än de som dog på Utöya och deras anhöriga - t.ex. gärningsmannens familj och föräldrar. Men idag hörde jag på radion gärningsmannens pappa gå ut med att han önskade att sonen skulle ha tagit sitt eget liv…  Hade det ha skett innan dådet kunde jag i den klassiska utilitarismens namn ha kunnat förstå pappans känsla. Vad är en mans liv egentligen värt i jämförelse med ett hundratal andras? Men säger jag att Anders Behring Breivi borde dö nu har jag redan där gått över en gräns som inte är godtagbar. Då legitimerar jag dödande på samma sätt som Anders Behring Breivi - d.v.s. mord på grundval av politiska handlingar och åsikter. Det är en farlig tankestruktur som vi måste vara vaksamma mot. Om jag tror att varje livsande av sin natur bör vara okränkbar, fredad, så innefattar det oundvikligen även Anders Behring Breivi. Och så finns det dessutom någonting vackert som kallas nåd och det är något som vi saknar mycket av i dagens samhälle... Nåd är förknippat med att ställa sig över de lätta valen som handlar om hat, aggression och hämnd och det handlar om att förmedla något större och som är förknippat med ett långsiktigt ideologiskt statsbyggande. Det handlar inte om kortsiktiga behov utan om större saker som vad vi vill att vårt samhälle ska vara baserat på för tankar. Om vi fredar vissa liv och inte andra, fördömer våld och övergrepp men sedan själva är beredda att idka detsamma för våra egna kortsiktiga syften, vad säger det om oss? Gör det oss bättre än förövaren?

Den enda sanna förkunnelsen är den som levs, i bästa fall fullt ut.

Gud, jag ber ikväll för nåd över mig själv och hela ditt folk. Även över Anders Behring Breivi. Förlåt oss alla för våra synder och förbarma dig över oss. Amen.

/Oskar Kalm, certifierad inspiratör 

(inlägget är ursprungligen publicerat på www.trendbrott.blogspot.com)

Sprid. - aktivt deltagande

Sprid. är ett fantastiskt samarbete där flera ungdomsorganisationer har gått samman för att påverka. Ju fler vi är desto mer syns vi. Ju fler vi är desto mer hörs vi. Ju fler vi är desto mer påverkar vi.

Projektutbildningen Driv. ges till alla deltagare i de lokala projektgrupperna inom Sprid. Utbildningen bygger på ett aktivt deltagande. Det är dels för att vi lär på ett bra sätt om vi själva får utföra något. Pedagogiken berättar också om våra roller i samhället. Vi som samhällsmedborgare är också aktiva deltagare och Sprid. ger oss en chans att vara med i att berätta och bidra till det samhälle vi vill ha – ett tillgängligt samhälle fritt från rasism. Genom de utåtriktade antirasistiska aktiviteterna varje projektgrupp genomför på de olika orterna så påverkas andra och fler människor kommer att engageras.

Budskapet Sprid.s vidare!

Hur vill du engagera dig i Sprid.? Vill du vara med i en lokal projektgrupp? Vill du komma i kontakt med en projektgrupp på din ort för att se om det finns någonting du kan hjälpa till med? Vill du delta i aktiviteterna?

I Stockholm arbetar projektgruppen nu med en film om ungdomars erfarenheter om rasism. Låter det spännande? Håll utkik här på bloggen efter mer information. Här kommer det även komma mer information om aktiviteterna på de andra orterna. Följ bloggen och se till att gilla Sprid. på facebook.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Är du svensk?

Gårdagens DN Debatt handlade om en efterlysning av en svensk identitet. "Livslång kärlek till sill och potatis är inte svenskhet" är rubriken på texten av Jasenk Selimović. Skribenten säger att de nationalister som säger att svenskhet handlar om etnicitet och kulturellt arv inte ska stå obesvarade. Han poängterade att svaret "man behöver inte en identitet" inte duger. Istället söker Selimović ett svar där definitionen är bredare och mer inkluderande för alla som faktiskt är svenskar. (Vill du läsa hela inlägget hittar du det även på Jasenko Selimovićs blogg) 
Håller du med honom eller har du andra tankar?

Jag gråter inte när jag ser flaggan resas och kan jag inte svälja sill utan att få kväljningar. En gemensam identitet ska inte gå ut på att vi ska vara likadana eftersom det, utöver att det är omöjligt, skulle göra vårt land mycket fattigare. Det viktiga för att få samhörighet är så klart att vi skapar förståelse för varandra. Förstå varandra gör vi genom att kommunicera. Vi slår hål på fördomar som bara är myter. Rasism är inte någonting som finns hos några få inskränkta människor. Rasism finns i strukturer och för att vi ska kunna bygga upp Sverige till landet vi vill ha behöver vi synliggöra dessa.

Projektet Ung&Dum finansieras av arvsfonden och drivs av SVEA, Centrum Mot Rasism och Rädda Barnens Ungdomsförbund. De har  bland annat tagit fram en rapport. Politiska konstruktioner av svenskhet  granskar alla barn- och ungdomspolitiska regeringsskrivelser från 2000-talet och läser av strukturer. Rapporten kritiserar uppdelningen "vi" och "de andra" och ifrågasätter varför etnicitet lyfts fram som betydelsebärare. Läs rapporten här!

Hur ser vi egentligen på begreppet svenskhet?

I projektutbildningen Driv. som ges till alla lokala projektgrupper i Sprid. ingår ett block om engagemang och antirasism. Där tas det normkritiska perspektivet upp som en metod för att synliggöra normer. Eftersom normer oftast ses som självklara är det inte säkert att vi vet att vi har dem. Det märks oftast i mötet med någonting eller någon som bryter mot normen. Vi kan välja att tolerera det som inte följer normen. Men vad betyder det egentligen? Det betyder att normen inte ifrågasätts utan att det ses som någonting som ska följas. Normkritiken ifrågasätter istället det som följer normen varför och på vilket sätt är det självklart? En av övningarna går ut på att ur ett normkritiskt perspektiv diskutera normer kring svenskhet. I Driv. i Stockholm hade vi tillgång till Ung&Dums rapport eftersom Gülsen Uz som är en del av projektgruppen i Stockholms Sprid. även är med i projektgruppen för Ung&Dum.

Tycker också du att svenskhet ska bygga på alla medborgares gemensamma liv och att samhället ska vara fritt från rasism? Var med och bygg samhället du vill leva i! Gå med i Sprid.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Gå Driv.!

Nu ska jag berätta om något jättehäftigt; du kan förändra världen! 

Ensam kan man göra mycket - låt ingen få dig att tro något annat - men i en organisation eller inom ramen för ett välplanerat projekt kan man komma riktigt, riktigt långt och nu kan du få lära dig allt om hur man från grunden kokar ihop och driver ett projekt. Utbildningen heter ”Driv.” och är en intensiv helgutbildning med syfte att engagera unga människor mot antirasism och för demokrati samt för att träna unga i deras förmåga att förändra världen.

Under utbildningen börjar vi med arbeta med oss själva, våra fördomar och värderingar. Sedan delas alla deltagare in i grupper som tillsammans kokar ihop ett projekt. Därefter utvecklar vi det, skriver projekt- handlings-, strategie- och tidsplan, lär oss hur man söker pengar och kommer igång med arbetet samt andra nyttiga saker på vägen som t.ex. hur man kan arbeta med konflikthantering samt skapar ett bra gruppklimat. Vi lär genom lek och konkreta övningar och varje utbildningsgrupp sätter själva de regler som ramar in utbildningshelgen. Det blir en kul och inspirerande helg men tidsplanen är pressad eftersom du kommer att lämna utbildningen med ett genomförbart projekt, en projektgrupp, en tidsplan och projektbudget. 

Steg två är att att genomföra din projektgrupps projekt som på något plan måste ha ett antirasistiskt syfte. Under tiden mellan utbildningshelgen och projektets genomförande har du självklart tillgång till din projektgrupp och kontakt med våra kunniga utbildningsledare samt projektet Sprid.´s personal för stöd och support. Tillsammans följs vi åt från utbildningen, engagemang och idé till färdigt projekt.

Driv. är en utbildning som hålls inom projektet Sprid. som ägs av organisationen PeaceWorks med samarbetsorganisationer. Några av dessa sammarbetsorganisationer är Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Unga Muslimer, Palestinagrupperna, RFSL, Röda Korsets Ungdomsförbund m.fl. Driv. kommer att hållas av utbildade och certifierade inspiratörer på alla större orter runt om i Sverige och utbildningen är helt kostnadsfri för dig som är medlem i någon av samarbetsorganisationerna. För mer info och anmälan se: http://peaceworks.se/sprid. 

Vill man delta i projektet Sprid. och gå projektutbildningen Driv. för mig så kommer jag att hålla den i Uppsala den 27-28 augusti tillsammans med Jonatan Stanczak (Palestinagrupperna) samt i Lund den 3-4 september tillsammans med Evelina Kurki (Svenska Kyrkans Unga). Är man inte redan medlem in någon av arrangörsorganisationerna kan man naturligtvis bli det kostnadsfritt i flera av dem över nätet, t.ex. PeaceWorks eller Svenska Kyrkans Unga, förutsatt att man ställer sig bakom deras syfte och idé förstås. 


/Oskar Kalm, certifierad inspiratör


(Blogginlägget är ursprungligen publicerat på www.trendbrott.blogspot.com)