Du gör skillnad

Jag skriver till dig som är inblandad i Sprid. projektet. Du som har varit med och gått Driv. utbildningen. Du som har varit med som Inspiratör. Du som har skapat en lokal aktivitet mot rasism. Du som jobbar på PeaceWorks kansli med projektet. Du som läser den här bloggen för att du är intresserad av hur projektet har gått. Du som är medlem i en av organisationerna och grupperna som har gått med i projektet Sprid. som är Sveriges största samarbetsprojekt mot rasism. Du som kom förbi en av aktiviteterna. Du som är antirasist.

Jag vill att du ska veta att du är viktig. Du behövs. Du har makten att förändra. Du har redan bevisat att det går att skapa förändring. Du har redan berört många. Din blogginlägg har inspirerat. Ditt snack om projektet när du satt och fikade med kompisar har väckt tankar. Dina bilder som är uppe på facebook har väckt uppmärksamhet. Dina samtal som du förde med folk som kom förbi när du genomförde din aktivitet mot rasism skapade aha-upplevelser. Dina affischer, din internetkampanj, din kulturkväll, din konsert: de fick folk att tänka till. Du som har lagt förberedelserna och ska genomföra din aktivitet inom kort har visat att det går att göra en insats. Alla ni ska veta att ni har skapat förändring.

Vi är många som har gått med för att visa att rasism är inte ok, att vi alla behövs i vårt samhälle oavsett varifrån vi kommer, vad vi har för namn och hur vi ser ut. När vi pratar om rasismen som finns i Sverige ska vi inte känna oss maktlösa. Vi ska se möjligheterna och inte hindren. Vi har allihopa genom det här projektet visat att vi är många som bryr oss, och att bara en person bryr sig så har den möjligheten att skapa förändringar. Kanske du inte eliminerar rasism i din kommun genom att hålla en aktivitet. Men du lägger grunden, du väcker tankar, du inspirerar fler, du har gjort mycket mer än du anar.

Som utbildare och Inspiratör inom projektet Sprid. har jag ofta känt att det pirrar i magen. Den känslan har jag fått av dig - du som har valt att visa att rasism inte är ok genom att bli aktiv inom projektet. Du som jag träffade när jag höll de grundläggande utbildningarna under våren. Du som jag träffade när jag höll Driv. utbildningen i slutet av sommaren för att skapa projekt i norra Sverige. Du som har bloggat, fotat, drivit, skrivit och engagerat dig.

Nu är det dags att titta tillbaka på året som gått och vara stolta över det vi skapat tillsammans. Vi ska mötas i Stockholm om ett par veckor. Det här är din chans att träffa andra engagerade antirasister och se till att det vi ha lärt oss under projektet tas tillvara på. Har du varit med i projektet Sprid. så ska du känna dig stolt. Och nu har du chansen att skapa något ännu större genom att komma till utvärderingsträffen.

Jag hoppas att jag har chansen att träffa dig där, antirasist, för jag vill få chansen att bli inspirerad ännu mer, jag är så imponerad över det du har gjort att jag vill ha chansen att berätta det för dig personligen.

Ses vi? Det hoppas jag. Anmäl dig här.

// Isabelle, antirasist och en liten droppe i ett stort, häftigt projekt som heter Sprid.

FIKA MOT RASISM

Vi i projektgruppen i Malmö ville samla många olika människor med en sak gemensamt; att vara antirasist. Tanken var att träffas under avslappnade former där man kunde utbyta erfarenheter och tankar. Till slut valde vi att arrangera en picknick med fokus på mötet mellan människor. Vad skulle då passa bättre än en aktivitetsfylld fika?

Vi köpte en massa smarrig fika där alla kunde hitta något som föll dem i smaken, kokade mycket kaffe och dukade upp till kalas. Vi ville att folket som kom kunde samlas kring fler grejer än bara fikat så vi hade med ett flertal aktiviteter. Bl.a. fanns det en förslagslåda där man kunde lägga i tankar, idéer och tips om antirasistiskt arbete, klistermärkstillverkning, banderollmålning och en väldigt populär pinstillverkningsmaskin där positiva budskap kunde skapas under intressanta diskussioner.

Den stora publiciteten i media under dagen hade verkligen hjälpt till att sprida ordet kring eventet och det kom en del folk. Det kändes roligt att de var i olika åldrar och hade olika erfarenhet kring antirasistiskt arbete. Majoriteten av besökarna kom dit själva, motiverade att träffa nytt folk och för att ämnet kändes viktigt.

Känslan av en öppen avslappnad stämning var betydelsefull för oss i projektgruppen, utan pekpinnar kring det antirasistiska arbetet, och med en atmosfär av att alla kunde känna att de hade en upplevelse/erfarenhet att bidra med.

Flera verkade nöjda, pratade om att man saknade liknande träffar och ville gärna diskutera mer framöver, något vi också hoppas på!

En sömnlös natt med tankar om vårt projekt

Jag kan inte sova såhär mitt i natten, så det som händer då är att mina kreativa sida kryper fram och resulterar i reflektioner kring projektet som jag tänkte dela med mig av.

Jag har många gånger ställt mig själv frågorna, Går det verkligen att arbeta antirasistiskt och hur sjutton gör vi i så fall? Hur skapar vi en mer antirasistisk värld? Hur knäcker vi sönder folks rasistiska värderingar? Jag har fortfarande inget bra på dessa frågor. Dock känner jag att det är viktigt att ta ställning mot rasismen, självklart genom mina egna handlingar men också att sprida det till andra människor samt bli inspirerad av andra människor som har samma ställningstaganden. Tillsammans blir vi starkare.
Det var en ovanligt fin höstdag i september när jag och min cykel rullade nedför den långa backen mellan mitt hem och stan. Jag var på väg mot ABF för att delta i drivutbildningen som skulle resultera i en utåtriktad aktivitet mot rasism. Jag var pepp som tusan inför att börja spåna idéer på vad vi kunde göra i Umeå och att träffa andra som ville göra samma sak.

Helgen rusade iväg och helt plötsligt var det söndag och vi var två tjejer som skulle planera en utåtriktad aktivitet i Umeå. Jag minns tydligt hur jag kände mig som ett gnagande marsvin, liten och fylld av energi men tvingad till att gnaga sönder alla mina storslagna idéer i en massa små bitar. Peppen var knappast på topp och jag undrade för mig själv om detta var på väg att rinna ut i sanden innan det ens börjat, gick det verkligen att planera och organisera något bra om vi bara var två?

Vi har säkert haft närmare 20 olika idéer, från flashmob till fotbollsmatch på torget, men av olika anledningar har det varit svårt att göra verklighet av många. Den idé vi har nu och arbetar som små myror för att göra till verklighet är att arrangera en antirasistisk kväll 9: e november. Den 9:e november är också kallad kristallnatten, som är en minnesdag för nazismens offer. Det var den dagen som startskottet för andra världskriget gick, hundratals judar arresterades och fördes till koncentrationsläger, det är något vi aldrig någonsin får glömma.

Vi vill därför arrangera en antirasistisk kväll som ska fyllas med föreläsning om rasism, band som spelar och ge möjlighet för antirasister att göra egna kreativa antirasistiska budskap genom att t. ex göra pins, tröjor eller måla en banderoll. Det kan vi göra fast vi bara är två.

Jag tror att det kan bli bra, bara alla pusselbitar faller på plats. Jag vet att det är viktigt att lyfta upp det antirasistiska budskapet på agendan och att bli påmind om att rasismen tar allt större plats i vårt samhälle. Jag är övertygad om vi inte kommer att göra någon större förändring i samhället men jag är helt säker på att folk kommer att känna sig inspirerade att sprida det antirasistiska budskapet vidare efter vår kväll. Vi har alla ett kollektivt ansvar för att skapa det samhälle vi vill ha och att ta ställning för en mänskligare värld.

//Sara

Tankar om rasism

Som ny praktiserande utbildningssamordnare tänkte jag dela med mig av mina tankar kring rasism. Och dom börjar så här. Regeringsformen ger oss tankefrihet. Att tänka fritt är även en deklarerad mänsklig rättighet, och samtidigt är det just våra tankar som vi alla ständigt måste jobba med. Tanken är mäktigare än både pennan och svärdet. Tanken kommer först. Tanken är som en mobil-applikation. Appen behöver uppdateras till tiden när mjukvaran föråldrats, och föråldring sker snabbt så fort vi håller fast vid gamla mönster och sätt att handla. När interaktionen och förståelsen för varandra uteblir, så reproduceras myterna. 

Det har aldrig varit så att en kultur börjar där en annan slutar. Utveckling har alltid skett genom att människor lär sig av varandra. 

Vi bär alla på fördomar. Inom socialpsykologin talas det om det fundamentala attributionsfelet. Det här felet innebär att det finns en inbyggd bugg i mänskligheten, den innebär att vi har en tendens att tänka att allt dåligt eller fel som jag gör beror på situationen. Det beror inte på mig. Men allt alla andra gör som är dåligt eller fel beror på just den personen. Jag blir sur när jag blir provocerad, men är han eller hon blir sur bara för att han eller hon är sån (->fel)… 

Vi har alltså en positiv särbehandling för just oss själva. Vi lägger märke till saker som bekräftar våra fördomar. Och när någon gör något som motsäger våra fördomar, så ändrar vi oss inte, utan vi skapar en ny kategori, vi tänker att ”ja men hon är väl inte som alla andra, just hon måste vara speciell!”

När vi inser detta på riktigt så förstår vi också behovet av att uppdatera våra appar, att tänka om, och framförallt att inse att det kanske är situationen och inte personen, att det är jag och inte du. 

Hela helgen har jag jobbat med gamla människor. Och några av dom har en väldigt gammal mjukvara; dom behöver uppdatera apparna. Men det vet dom själva oftast inte om. Ständigt får jag höra frågan ”så var kommer du ifrån?” Bara för att jag har bruna ögon och brunt hår. Och när jag svarar ”halvnorsk & halvsvensk” så får jag höra ”jaha, men det förklarar det…” eeh jasså? Det är helt enkelt så att deras tids kultur tillät denna tanke, men vår tid kräver mer. 

Antingen kan man krångla till det lite som jag har gjort, eller så kan man säga det som Timbuktu:

"om vi bättre umgås bättre förstås
ju bättre det går desto bättre vi mår
om vi bättre glor och bättre tänker
bättre jag tror vi blir bättre människor" 
– Gott folk

//Leo

Våga vara först - vägra va rasist!

Idag fick kansliet för första gången se de grymma tröjorna som Sprid. i Stockholm tryckt till sitt projekt! Även om de redan synts på stan och festivalen Ung08 så kändes det som en pirrig försmak på filmpremiären och inspirationskvällen i september. Den fyndiga baksidestexten väckte stort jubel. Smaka på den!

För kärlek istället för hat

Sprid. är ett samarbete mot rasism. Ett samarbete som arbetar för ett rättvist och öppet samhälle genom olika lokala projekt runt om i landet. De lokala grupperna visar på olika sätt hur viktigt det är att vi arbetar gemensamt för ett samhälle fritt från rasism och att det är ett arbete alla kan delta i.

I DN måndag 15 augusti skrev Ingrid Hedström en krönika Livsfarligt när hatet normaliseras om en smygfilmad video, Sartres En ledares barndom och dådet i Norge. Den smygfilmade videon visar fransk polis som ser ut att försöka slita burkan av en kvinna. Det är en suddig film och sammanhanget är otydligt men någonting det finns många tecken på är att islamofobin ökar. Om vi låter främligsfientlighet och rasism legitimiseras så kommer det bara öka och öka. Sartres En ledares barndom beskriver en pojkes väg mot en radikal antisemit. En väg som kantats av osäkerhet och vars väg Ingrid Hedtrsöm finner likhet i vägen för Norges terrorist.

Att rädsla och osäkerhet är grogrunder för rasism gör det extra viktigt att vi Sprid.er förståelse och öppenhet. Att samarbeta är det bästa sättet att se nya vägar, vidga vyer och nå bättre resultat. Gårdagens sommarvärd Ubah Musse beskriver utanförskap och sina upplevelser som ensamkommande flyktingbarn. Hon beskriver också samhörighet och gemenskapen hon funnit i sitt nya hem Rinkeby.

Rinkeby, berättar Ubah Musse, beskrivs ofta som ett problem. Men där trivs hon och där har hon funnit en familj. Den splittring hon har sett i Somalia där klaner vänder sig mot varandra kan jämföras med splittring i Sverige. Varför behöver vi dela upp oss? Vi är alla människor.

Ubah Musse beskriver Rinkeby som en möjlighet, en plats av många kulturer, i regnbågens färger. Jag vill avsluta med ett citat från Ubah Musses sommarprogram som beskriver det samhället som jag vill att vi strävar efter.

"Människor som jag i vanliga fall aldrig skulle träffa, träffar jag här."

Vill du lyssna på Ubah Musses sommarprogram? Lyssna här. Vid ca 53 min berättar hon om sitt liv i Rinkeby.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

11 augusti!

Så har vårt projekt kommit till sitt slutskede.

Det är svårt att förstå att det bara var 1 månad sedan vi satte oss ner i sensus lokaler helt ovetandes om vad vi skulle ge oss in i. Vi klickade redan första dagen, och det kändes som vi känt varandra mycket längre än bara några få timmar.

Även om eftermiddagarna till stor del bestod av skratt på grund av mycket intensivt tänkande under förmiddagarna, hade vi en tydlig plan när vi tackade hejdå till Linnéa och Mohamed på söndagen.

Redan onsdagen samma vecka var första mötet, de som inte kunde vara med på plats fick vara med via telefon. Budget skulle göras, logga skulle designas, material skulle köpas, kläder skulle sys, datum skulle bestämmas, bloggar skulle skapas, samtal skulle ringas och filmer skulle spelas in. Allt detta på bara 1 månad!

Så det var bara att hugga in det vi visste vi kunde och dra i de kontakter vi hade, men som vanligt blir det aldrig som man tänkt sig.

Andra veckan in på projektet, stötte vi på en riskfaktor vi inte hade haft en tanke på. Mitt framför den största parkering i stan, på en gigantisk pelare hängde en affisch som sa ”Bli en hjälte” prydd med en siluett av en superhjälte. What!?

Efter det blev valet, om vi skulle satsa på att alla kan vara en hjälte eller grundidén att man inte behöver vara en superhjälte, väldigt enkelt.

Det blev fler möten, nästan två stycken i vecken, där vi planerade, diskutera vilka av alla fördomar vi skulle välja och hur vi skulle på bästa sätt få fram vårt budskap.

Efter ett näst intill dygns sömnad vart det dags att testa kläderna och ge oss ut för att börja spela in. Den dagen fick vi ett smakprov på hur mycket uppmärksamhet vi förhoppningsvis kommer få på torsdag.

För nu på torsdag är Dagen! På torsdag den 11 augusti kommer vi iklädda våra superhjältedräkter dela ut flyers för vårt projekt.

Gå in och kolla själv!

// Göteborgshjältarna

Alltid redo & uppe på tå

Idag var jag borta från kontoret några timmar och när jag kommer tillbaka har Helena förberett material till ALLA resterande 5 projektutbildningar! I vanliga fall kan det ta en halvdag för oss att förbereda till EN kurs.

Jag är i gladchock.

Nu är tydligen även vi på kansliet varma i kläderna och uppe på tå när vi går in i sista halvan av Sveriges nu största antirasistiska samarbete för unga! Uppsala nästa!

//Pernilla, utbildningssamordnare

Vi har platser kvar! Anmäl dig här:

>> Uppsala 27-28 augusti

>> Västerås 3-4 september

>> Sundsvall 3-4 september

>> Lund 10-11 september

>> Visby 10-11 september

>> Umeå 24-25 september

PS. Läs igenom informationen noga innan du anmäler dig! Hör av dig om du har några funderingar!

Driv. i Malmö, "Jag bryr mig om dig"!

Så var det äntligen dags för Driv.utbildningen att komma till Malmö!

I lördags samlades en grupp peppade deltagare på Kvarnby Folkhögskola för två fullspäckade heldagar, redo att ge sin kraft och energi för att arbeta fram ett grymt projekt! De föreningar och organisationer som fanns representerade bland deltagarna var RFSL Ungdom, Ung vänster, United Brothers and Sisters, Peaceworks, RKUF och Pangea medan inspiratörerna var Fie från RFSL Ungdom och Lisa från Watch it!.

Efter den gemensamma frukosten körde vi igång med de många momenten och övningarna kring bl.a. antirasism, makt, engagemang och samarbete. Det blev diskussioner om rädsla, struktuer, kommentarer såsom "jag är inte rasist men...", anti-rasistiskt bemötande och många idéer på hur man kunde arbeta för ett öppet, förstående samhälle.

Under söndagen kämpade gruppen på med sin projektplan och enades om att skapa 'Jag bryr mig om dig', en heldag för att uppmärksamma vardagsrasism i Malmö. Tanken är att gruppen kommer att göra en lång promenad genom stan under dagen för att med rörliga möten samtala med intresserade Malmöbor om rasism och bjuda in till eftermiddagens picknick för mångfald som kommer hållas i en park med en rad aktiviteter såsom drömhörna, tröjtryck, lekar, osv. Med förhoppningen att människor kommer att fundera och samtala kring rasism och träffa med nya vänner hoppas gruppen uppmuntra till att synliggöra och engagera sig mer kring ämnet i vardagen.

Gruppen var noga med att försöka hitta konstruktiva sätt för att behandla rasism på med nya människor och tyckte att det är viktigt att vi alla stannar upp mer, i skolan, på arbetsplatsen t.ex. och vågar diskutera det mer.

Det var spännande att få följa gruppen genom dessa två dagar, från att ingen vetat något om varandra till att de enats om en grym projektplan och satt upp nya, roliga möten för fortsatt arbete för mångfald och öppenhet, mot rasism. Att vara i en sådan fantastisk samling, med så mycket erfarenhet och smarta tankar där alla har samma dröm om ett bättre samhälle, kändes fint och inspirerande!

Förhoppningsvis kommer gruppen kunna följas via bloggen och på Facebook, håll utkik!

Den 27-28 augusti fortsätter Driv.utbildningen sin turné runtom i landet och stannar till i Uppsala!

Common Heroes på YouTube

http://www.youtube.com/watch?v=Yoaipc-E2ss&feature=youtu.be

Vattenmärk din profilbild mot rasism

Nu kan du med Sprid.s vattenmärkning på facebook visa att du är med och sprider motstånd mot rasism. Budskapen är framtagna av Inspiratörer inom Sprid. Välj själv vilken stämpel som passar dig bäst.

>> Till vattenmärkningen

Tre tankar om dåden i Norge och arbetet med antirasism

Med anledning av dåden i Norge känner jag mig manad att skriva något om arbetet med antirasism, som nu kanske är än mer aktuellt än någonsin förr. Det finns många aspekter som jag skulle vilja skriva om men här följer ett axplock.

Den första är att arbetet, kampen om man nu vill uttrycka sig så, absolut inte får stanna upp p.g.a. det som hänt i Oslo och Utöya! Det är nu viktigare än någonsin förr att vi arbetar tillsammans för att göra människor medvetna om farliga tankesystem, fördomar och modigt vågar stå upp mot förtryckande strukturer. Vi måste också hjälpas åt att mobilisera varandra. Jag anser att en av vår tids störta arvsynder består av att vi inte kan/vill/vågar se vår egen del i det som sker, vår roll i de attityder och handlingar som fortplantas i samhället. När vi väl blivit medvetna om denna vår samhällsroll saknar vi dessutom allt för ofta modet /intresset att sprida medvetenheten vidare till andra... På så vis tror jag att vi fortplantar samhällsproblem med bl.a. oengagemang men också utbrändhet och depression. - För sanningen är ju att vi alla älskar att ges små och stora uppdrag i kampen för en bättre värld! Alla vill vi bli tagna i bruk för det skapar livsmening och skänker känsla av sammanhang. Kan du konsten att ta människor i anspråk för något annat än sitt eget egenintresse, dela ut lämpliga uppdrag och ge vidare ansvarskänsla på ett bra sätt så är det min fulla övertygelse om att du kommer få många anhängare. Se bara på Grön Ungdom och Piratpartiet, för att hämta två exempel på organisationer som är duktiga på detta. Förhoppningsvis kan projektet Sprid. och Driv.-utbildningen också ge unga människor uppdragskänsla med lika stor framgång som dessa organisationer!

Det andra jag vill skriva om är rädsla. Rädslan är djupt mänsklig och i bibeln återupprepas frasen ”var inte rädd”, gång efter gång. Kanske just för att Gud känner människans innersta mer än väl och vet att vi särskilt ofta behöver höra just dessa ord: var inte rädd. Dåden på Utöya är skrämmande och omständigheterna med ungdomsläger, ideologiskt- och demokratiskt arbete, avskildhet från civilisationen m.m. är oerhört liknande de omständigheter som ligger till grund för mycket av det som jag och många andra förknippar med Svenska Kyrkans Ungas verksamhet. Säkert gäller detta även för flera av projektet Sprid.’s olika samverkansorganisationer. Men om vi låter rädslan för att samlas i stora grupper eller ha läger styra det vi gör har antidemokratiska och fascistiska grupperingar redan vunnit. Vi måste våga mötas och verka i frimodighet men aldrig mer i oskuldsfull  omedvetenhet, alla stora samlingar bör här efter ha en krisplan. Medvetenheten ska göra oss trygga! Kärleken ska besegra det onda.

Det tredje handlar om offer, nåd och straff. Det är lätt att ropa efter hämnd och det finns fler offer för den här tragedin än de som dog på Utöya och deras anhöriga - t.ex. gärningsmannens familj och föräldrar. Men idag hörde jag på radion gärningsmannens pappa gå ut med att han önskade att sonen skulle ha tagit sitt eget liv…  Hade det ha skett innan dådet kunde jag i den klassiska utilitarismens namn ha kunnat förstå pappans känsla. Vad är en mans liv egentligen värt i jämförelse med ett hundratal andras? Men säger jag att Anders Behring Breivi borde dö nu har jag redan där gått över en gräns som inte är godtagbar. Då legitimerar jag dödande på samma sätt som Anders Behring Breivi - d.v.s. mord på grundval av politiska handlingar och åsikter. Det är en farlig tankestruktur som vi måste vara vaksamma mot. Om jag tror att varje livsande av sin natur bör vara okränkbar, fredad, så innefattar det oundvikligen även Anders Behring Breivi. Och så finns det dessutom någonting vackert som kallas nåd och det är något som vi saknar mycket av i dagens samhälle... Nåd är förknippat med att ställa sig över de lätta valen som handlar om hat, aggression och hämnd och det handlar om att förmedla något större och som är förknippat med ett långsiktigt ideologiskt statsbyggande. Det handlar inte om kortsiktiga behov utan om större saker som vad vi vill att vårt samhälle ska vara baserat på för tankar. Om vi fredar vissa liv och inte andra, fördömer våld och övergrepp men sedan själva är beredda att idka detsamma för våra egna kortsiktiga syften, vad säger det om oss? Gör det oss bättre än förövaren?

Den enda sanna förkunnelsen är den som levs, i bästa fall fullt ut.

Gud, jag ber ikväll för nåd över mig själv och hela ditt folk. Även över Anders Behring Breivi. Förlåt oss alla för våra synder och förbarma dig över oss. Amen.

/Oskar Kalm, certifierad inspiratör 

(inlägget är ursprungligen publicerat på www.trendbrott.blogspot.com)

Common Heroes!

Helgen 9-10 juli var Driv på plats i ett

regnigt Göteborg.

Två intensiva dagar med inspiratörerna Mohamed och Linnéa i spetsen.

Redan under lunchen på lördagen var spånandet igång, och det som först var en ide mest på skämt visade sig bli grunden till hela projektet. Så redan tidigt var vi alla överens om vad vi ville och vad det skulle handla om, nämligen fördomar, civilkurage och superhjältar, eller rättare - osuperhjältar.
Projektet är nu i full gång med möten, loggor, flyers, filminspelningar och tillverkningen av kostymer.

// Göteborgs hjältar

”Om en människa kan visa så mycket hat, tänk hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans”

I dessa ord av Stine Renate Håheim, överlevande från Utöya, hämtar vi styrka och tröst mitt i den sorg, ilska och bestörtning som drabbat oss sedan vi mötte nyheten om tragedin i Norge. Våra tankar går till de drabbade samt deras vänner, familj och kamrater.

Hej!

Jag vill berätta om hur jag fick chansen att vara med i projektutbildningen Driv och hur det kändes att vara med under utbildningen. Jag är med i en förening som heter MIRA Skandinavien och Driv erbjöd oss en projektutbildning. Jag och en nära person till mig som också är med i MIRA Skandinavien tackade ja.

Utbildningen skulle vara två dagar lång och jag tyckte att det var jätte roligt, jag tycker också att jag lärde mig mycket under projektutbildningen. Jag lärde känna väldigt trevliga människor också. Jag är tacksam för utbildningen jag fått och jag känner att jag kommer att ha till nytta av den.

Hej då allihop och ha det jättebra.
- Anneli

Nyfiken på projektutbildningen Driv.?

Alla som vill göra utåtriktade antirasistiska projekt inom Sprid. får gå projektutbildningen Driv. tillsammans med andra på sin ort. Under utbildningen planerar vi som deltar ett projekt som vi vill göra tillsammans på just vår ort. Vi kanske inte känner någon i gruppen första dagen men efter en intensiv och spännande utbildningshelg har vi i princip en färdig projektplan och det är bara att kicka igång projektarbetet med aktiviteten!

Vi har fortfarande lediga platser i Malmö, Umeå, Uppsala, Lund, Visby, Sundsvall och Västerås. Läs mer här!

Sprid. - aktivt deltagande

Sprid. är ett fantastiskt samarbete där flera ungdomsorganisationer har gått samman för att påverka. Ju fler vi är desto mer syns vi. Ju fler vi är desto mer hörs vi. Ju fler vi är desto mer påverkar vi.

Projektutbildningen Driv. ges till alla deltagare i de lokala projektgrupperna inom Sprid. Utbildningen bygger på ett aktivt deltagande. Det är dels för att vi lär på ett bra sätt om vi själva får utföra något. Pedagogiken berättar också om våra roller i samhället. Vi som samhällsmedborgare är också aktiva deltagare och Sprid. ger oss en chans att vara med i att berätta och bidra till det samhälle vi vill ha – ett tillgängligt samhälle fritt från rasism. Genom de utåtriktade antirasistiska aktiviteterna varje projektgrupp genomför på de olika orterna så påverkas andra och fler människor kommer att engageras.

Budskapet Sprid.s vidare!

Hur vill du engagera dig i Sprid.? Vill du vara med i en lokal projektgrupp? Vill du komma i kontakt med en projektgrupp på din ort för att se om det finns någonting du kan hjälpa till med? Vill du delta i aktiviteterna?

I Stockholm arbetar projektgruppen nu med en film om ungdomars erfarenheter om rasism. Låter det spännande? Håll utkik här på bloggen efter mer information. Här kommer det även komma mer information om aktiviteterna på de andra orterna. Följ bloggen och se till att gilla Sprid. på facebook.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Driv. i Örebro!

Helgen 16-18 juni höll jag och Ali som inspiratörer tillsammans projektet Sprid.s andra Driv.utbildning. Under helgen inann hade en grupp peppade ungdomar gått utbildningen i Stockholm och tillsammans börjat planera en utåtriktad antirasistisk aktivitet och nu stod Örebro på tur som andra stad för Sprid. att göra avtryck i.

Helgen började med frukost i en av Medborgarskolans fina lokaler mitt i centrum där utbildningen hölls. Balkong med utsikt över staden hade vi och högt i tak både i salen och i de diskussioner som kom upp. Jag och Ali märkte direkt under utbildningens inledning där vi tillsammans skulle bestämma gemensamma spelregler att de fyra deltagarna Ifrah, Jakob, Karin och Kreske redan var rutinerade vad gäller sammarbete och organisation. Örebrogruppens fyra medlemmar har alla en bakgrund där engagemang för rättvisa finns med som en viktig del men deras erfarenheter skiljer sig mycket åt. Detta tycker jag, under många moment under helgen, visade sig vara en av gruppens allra största styrkor.

Taggad Örebrogrupp!

Många spännande diskussioner kom upp under utbildningen och gruppdeltagarnas olika perspektiv gjorde att vi alla fick några nya tankar var att tänka. En schemapunkt jag minns som speciellt engagerande var den om normer för svenskhet. De fyra gruppdeltagarna som alla har olika ursprung jämförde historier om hur de bemötts i olika sammanhang utifrån hur svenska de ansetts vara. En av många saker gruppen kom fram till var att Karin som är adopterad från Indien och har levt i Sverige så länge hon kan minnas många gånger tagits för givet vara mindre svensk än Kreske som flyttade till Sverige från Tyskland för bara några år sedan.

Då alla i gruppen redan innan Driv.utbildningen hade stor erfarenhet av att arbeta i projekt gick genomgångarna av modeller och metoder så snabbt och smidigt att mer fokus och tid än planerat kunde läggas på den antirasistiska aktivitet. Då vi skiljdes åt på söndag eftermiddag var vi alla, inspiratörer som drivare, genomkörda, möra och nöjda med helgen. Den projektplan som gruppen jobbat med var så gott som renskriven redan och aktiviteten kändes genomförbar och
jätterolig.

Den 20 augusti kommer en Människosynundersökning att hållas i Örebros centrum där stadens invånare får möta sina fördomar genom att bland annat titta på en improvisationsteater. Mer om aktiviteten och planeringsarbetet hoppas jag att Örebros Drivgrupp själva berättar i bloggen snart!

Malin Frisk, Inspiratör i projektet Sprid.

Är du svensk?

Gårdagens DN Debatt handlade om en efterlysning av en svensk identitet. "Livslång kärlek till sill och potatis är inte svenskhet" är rubriken på texten av Jasenk Selimović. Skribenten säger att de nationalister som säger att svenskhet handlar om etnicitet och kulturellt arv inte ska stå obesvarade. Han poängterade att svaret "man behöver inte en identitet" inte duger. Istället söker Selimović ett svar där definitionen är bredare och mer inkluderande för alla som faktiskt är svenskar. (Vill du läsa hela inlägget hittar du det även på Jasenko Selimovićs blogg) 
Håller du med honom eller har du andra tankar?

Jag gråter inte när jag ser flaggan resas och kan jag inte svälja sill utan att få kväljningar. En gemensam identitet ska inte gå ut på att vi ska vara likadana eftersom det, utöver att det är omöjligt, skulle göra vårt land mycket fattigare. Det viktiga för att få samhörighet är så klart att vi skapar förståelse för varandra. Förstå varandra gör vi genom att kommunicera. Vi slår hål på fördomar som bara är myter. Rasism är inte någonting som finns hos några få inskränkta människor. Rasism finns i strukturer och för att vi ska kunna bygga upp Sverige till landet vi vill ha behöver vi synliggöra dessa.

Projektet Ung&Dum finansieras av arvsfonden och drivs av SVEA, Centrum Mot Rasism och Rädda Barnens Ungdomsförbund. De har  bland annat tagit fram en rapport. Politiska konstruktioner av svenskhet  granskar alla barn- och ungdomspolitiska regeringsskrivelser från 2000-talet och läser av strukturer. Rapporten kritiserar uppdelningen "vi" och "de andra" och ifrågasätter varför etnicitet lyfts fram som betydelsebärare. Läs rapporten här!

Hur ser vi egentligen på begreppet svenskhet?

I projektutbildningen Driv. som ges till alla lokala projektgrupper i Sprid. ingår ett block om engagemang och antirasism. Där tas det normkritiska perspektivet upp som en metod för att synliggöra normer. Eftersom normer oftast ses som självklara är det inte säkert att vi vet att vi har dem. Det märks oftast i mötet med någonting eller någon som bryter mot normen. Vi kan välja att tolerera det som inte följer normen. Men vad betyder det egentligen? Det betyder att normen inte ifrågasätts utan att det ses som någonting som ska följas. Normkritiken ifrågasätter istället det som följer normen varför och på vilket sätt är det självklart? En av övningarna går ut på att ur ett normkritiskt perspektiv diskutera normer kring svenskhet. I Driv. i Stockholm hade vi tillgång till Ung&Dums rapport eftersom Gülsen Uz som är en del av projektgruppen i Stockholms Sprid. även är med i projektgruppen för Ung&Dum.

Tycker också du att svenskhet ska bygga på alla medborgares gemensamma liv och att samhället ska vara fritt från rasism? Var med och bygg samhället du vill leva i! Gå med i Sprid.

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Sprid. du också!

Rasistisk dynga är rubriken på en av ledarna i tidningen  ETC Stockholm #26 1 juli 2011. Ledarskrivbenten Jonna Sima reagerar på en krönika av Per Gudmundsson och anser att den är rasistisk. Jag har inte läst krönikan och jag vet inte om jag håller med. Någonting jag däremot vet är att det är bra att vi gör våra röster hörda och reagerar när vi ser rasism i samhället.

Just detta gör Sprid. där ETC tillsammans med 24 ungdomsorganisationer samarbetar mot rasism. Reagerar du också på rasism? Då vill du kanske vara med i en av de tio lokala projektgrupperna
som gemensamt arrangerar en utåtriktad antirasistisk aktivitet.

Som representant för Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) arbetar jag mot diskrimingering av laktos- och glutenintoleranta. I ett led av mångfaldsarbetet som genomförts i förbundet de två senaste åren gick vi med i Sprid. När projektledaren för SCUF för mångfald, Hannah Wiklund, frågade mig om jag ville vara inspiratör i Sprid. blev jag intresserad, entusiastisk och självklart hedrad.

Det jag tycker är bäst med Sprid. är att det är ett samarbete mellan så många olika organisationer. Låt Våra Röster Bli Hörda påverkar allmänhetens syn på Fisksätra. RFSL ungdom jobbar för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. CISV skapar fred genom möten mellan människor runt om i världen. Alla organisationer som är med i Sprid. har sina hjärtefrågor men någonting alla har gemensamt är en önskan om ett rättvist samhälle och i ett rättvist samhälle finns ingen plats för rasism.

När du deltar i Sprid. får du en möjlighet till utbyte med alla de andra fantastiska organisationerna. Du får projektutbildningen Driv. och det bästa av allt är att du får vara med och göra samhället till den platsen vi vill leva.

Som inspiratör för Sprid. har jag varit med och lett Driv. för projektgruppen i Stockholm. En av grundpelarna för Driv. är att visa att det är lätt att driva ett projekt och att det är lätt att engagera sig.

Det är lätt för dig att vara med i Sprid. Är du med i någon av organisationerna är det bara att anmäla dig direkt till Driv. där du bor. Är du inte medlem finns det flera organisationer som har gratis medlemskap så länge du delar organisationens värderingar och vision (bland annat PeaceWorks).

Jag tror att det är i mötet med andra som vi växer. Vill du växa och hjälpa andra att växa?

Var med i Sprid. och arrangera en utåtriktad antirasistisk aktivitet!
Sprid. du också!

/Sophie Brömster, certifierad inspiratör

Gå Driv.!

Nu ska jag berätta om något jättehäftigt; du kan förändra världen! 

Ensam kan man göra mycket - låt ingen få dig att tro något annat - men i en organisation eller inom ramen för ett välplanerat projekt kan man komma riktigt, riktigt långt och nu kan du få lära dig allt om hur man från grunden kokar ihop och driver ett projekt. Utbildningen heter ”Driv.” och är en intensiv helgutbildning med syfte att engagera unga människor mot antirasism och för demokrati samt för att träna unga i deras förmåga att förändra världen.

Under utbildningen börjar vi med arbeta med oss själva, våra fördomar och värderingar. Sedan delas alla deltagare in i grupper som tillsammans kokar ihop ett projekt. Därefter utvecklar vi det, skriver projekt- handlings-, strategie- och tidsplan, lär oss hur man söker pengar och kommer igång med arbetet samt andra nyttiga saker på vägen som t.ex. hur man kan arbeta med konflikthantering samt skapar ett bra gruppklimat. Vi lär genom lek och konkreta övningar och varje utbildningsgrupp sätter själva de regler som ramar in utbildningshelgen. Det blir en kul och inspirerande helg men tidsplanen är pressad eftersom du kommer att lämna utbildningen med ett genomförbart projekt, en projektgrupp, en tidsplan och projektbudget. 

Steg två är att att genomföra din projektgrupps projekt som på något plan måste ha ett antirasistiskt syfte. Under tiden mellan utbildningshelgen och projektets genomförande har du självklart tillgång till din projektgrupp och kontakt med våra kunniga utbildningsledare samt projektet Sprid.´s personal för stöd och support. Tillsammans följs vi åt från utbildningen, engagemang och idé till färdigt projekt.

Driv. är en utbildning som hålls inom projektet Sprid. som ägs av organisationen PeaceWorks med samarbetsorganisationer. Några av dessa sammarbetsorganisationer är Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Unga Muslimer, Palestinagrupperna, RFSL, Röda Korsets Ungdomsförbund m.fl. Driv. kommer att hållas av utbildade och certifierade inspiratörer på alla större orter runt om i Sverige och utbildningen är helt kostnadsfri för dig som är medlem i någon av samarbetsorganisationerna. För mer info och anmälan se: http://peaceworks.se/sprid. 

Vill man delta i projektet Sprid. och gå projektutbildningen Driv. för mig så kommer jag att hålla den i Uppsala den 27-28 augusti tillsammans med Jonatan Stanczak (Palestinagrupperna) samt i Lund den 3-4 september tillsammans med Evelina Kurki (Svenska Kyrkans Unga). Är man inte redan medlem in någon av arrangörsorganisationerna kan man naturligtvis bli det kostnadsfritt i flera av dem över nätet, t.ex. PeaceWorks eller Svenska Kyrkans Unga, förutsatt att man ställer sig bakom deras syfte och idé förstås. 


/Oskar Kalm, certifierad inspiratör


(Blogginlägget är ursprungligen publicerat på www.trendbrott.blogspot.com)

En rivstart för Driv. i Stockholm

I lördags, på väg till Telefonplan strax söder om Stockholm för att hålla Driv. var jag entusiastisk, nyfiken och lite nervös. Efter en fantastisk utbildningshelg är nervositeten som bortblåst och ersatt med förväntan.

Varför är jag så lugn? Jo, för att jag vet att Stockholmsgruppens aktivitet kommer att bli en succé.

Driv. var en resa för gruppen från att inte känna varandra på lördagsmorgonen till att på söndagseftermiddagen ha format ett bra team med många idéer och en projektplan i handen.
En projektplan som beskriver gruppens antirasistiska aktivitet.

De två inspiratörerna, jag, Sophie Brömster, från SCUF och Jennifer Jerez från Ordfront ledde den första Driv. inom samarbetet Sprid. Utbildningen fullsattes tidigt och engagemanget märktes redan från start.
Trots, eller kanske tack vare, det pressade tidsschemat hann gruppen diskutera engagemang, antirasism, samarbete, konflikt och slutligen stegvis följa projektmodellen NAOMIE för att gemensamt planera en utåtriktad antirasistisk aktivitet.

Stockholms deltagare i Sprid. kommer från MIRA Skandinavien, FN-förbundets Ungdomssektion, Turkiska Ungdomsförbundet, PeaceWorks, Ungdom Mot Rasism, Röda Korsets Ungdomsförbund och Muslimer för Fred & Rättvisa. Deltagarnas olika erfarenheter och de varierande inriktningarna hos samarbetsorganisationerna berikade diskussionerna om hur rasism kan motverkas. Engagemanget mot rasism bottnade för de flesta i önskan att leva i ett rättvist samhälle byggt på förståelse. Viljan att slå hål på rasistiska myter och att inspirera andra till engagemang återkom under de två dagarna. Det är någonting jag hyser fullt förtroende för att Stockholmsgruppens aktivitet kommer att bidra till.

Följ utvecklingen av Stockholmgruppens aktivitet här på bloggen och håll utkik på facebook.

Här diskuterar deltagarna vem som passar ihop med vem.
Går det verkligen att se det?

Nu till helgen Sprid.er vi vidare till Örebro där nästa samarbete mot rasism kickar igång.

Nu sätter Driv. igång

Den 11-12 juni i Stockholm är det dags för den första Driv.-utbildningen. Ett 15-tal ungdomar kommer tillsammans med två inspiratörer lära sig driva projekt, och inom ramen för projektet Sprid. planera en anti-rasistisk aktivitet tillsammans. Under sommaren kommer aktiviteten att genomföras, håll utkik!

Vi på PeaceWorks kansli som arbetar med att samordna projektet Sprid. och den tillhörande utbildningen Driv. heter Pernilla & Helena. Vi ser fram emot en sommar fylld av engagerade ungdomar och anti-rasistiska aktiviteter. Nästa Driv. hålls i Örebro 18-19 juni. Ses vi där?

Välkommen till vår blogg!

Vad kul att du hittat hit. I den här bloggen rapporterar vi som är aktiva i projektet Sprid. om vårt arbete, våra aktiviteter, utbildningar vi ger och våra personliga tankar om rasism och vårt motstånd mot den. Vi som skriver är Inspiratörer runt om i landet, aktivister i någon av de lokala projektgrupperna inom Sprid. eller personal på PeaceWorks kansli. 

Vill du delta i projektet Sprid. och vara med och planera och genomföra en lokal aktivitet mot rasism i din stad? Om du är mellan 14-26 år och med i någon av de 21 samarbetsorganisationerna i vänsterspalten är du varmt välkommen att anmäla dig här.

Är du inte medlem? I många av organisationerna kan du bli medlem gratis och direkt på nätet! Klicka på organisationernas namn för att läsa mer. Bli medlem & intresseanmäl dig därefter så kontaktar vi dig!